evelinagabriella

Vaknade tidigt morgonen den 17 april, kände att jag hade lite lätt ont i magen, tänkte inte mer på det då jag ofta har magsmärtor, så jag gick och la mig i soffan igen och försökte vila lite, kort därefter hörde jag ett "plopp" och det började sippra vatten.

Flög upp ur soffan och kände hur nervositeten spred sig i kroppen.

Klockan var då ca 4.30.

Började känna lite sammandragningar och gick iväg och väckte Fredrik och sa att han inte kunde åka och jobba för att vi skulle få barn idag :)

 

Sammandragningarna blev starkare, men jag tog det i lugnan ro, drack lite kaffe och åt frukost, passade också på att ta en dusch, vi hade ju gott om tid (trodde jag ja)

 

Väl i duschen så går slemproppen och börjar få kraftigare värkar, min syster som lyckligtvis sov hemma hos oss den natten kommer in och är med mig.

Känner att det börjar bli dags att ringa förlossningen då värkarna kommer med 2-3 mins mellan rum och börjar känna ett tryck neråt.

Förlossningen säger såklar att vi ska åka in direkt, och jag börjar känna mig lite halvt panikslagen då trycket ökat och värkarna blir kraftigare och kraftigare.

Tack och lov så hade inte barnen vaknat innan vi kom iväg, för vid det här laget så var jag rätt så smärtpåverkad.

 

Sätter oss i bilen och börjar den långa resan mot förlossningen, kan knappt sitta för jag  har så ont, vid varje minsta lilla gupp så känns det som att jag ska avlida!

 

Värkarna börjar efter ett litet tag att kännas annorlunda, dom börjar sprida sig mot ryggen och gör så grymt ont, samma sorts värkar jag hade när Thilia föddes, försöker att andas mig igenom dom så gott jag kan.

Efter vad som känns som en evighet så är vi framme vid Gävle sjukhus, och det börjar kännas lite bråttom, vi parkerar precis utanför sjukhuset på handikapp parkeringen och går in.

Blir många stopp på grund av värkarna, men tar oss tillslut in i hissen och åker upp till förlossningen, möts upp av barnmorskor/undersköterskor och vid det här laget har jag halvt som halvt stängt av omgivningen, är helt inne i mig själv.

Får hjälp in till ett förlossningsrum och det är ganska klart och tydligt att det snart är en bebis ute.

Får även hjälp med att få på förlossningskläderna, och känner lite panik igen för att det känns så intensivt.

Dom frågar om det trycker på så att jag vill krysta, jag svarar nej, men hinner knappt säga klart ordet innan krystvärkarna kommer.

 

Får lägga mig på sängen, dom tar fram lustgasen (vilken jag inte hann använda) och dom gör en snabb undersökning, nästan helt öppen (9 cm) och det var helt okej att trycka på.

Ä N T L I G E N!

 

Minns inte hur många krystvärkar det tog, två eller tre kanske, innan sista krystvärken kom så kände jag hur nära det var att han var ute, och jag minns att jag tänkte att jag inte nu stod ut något mer, så använde all min lilla kraft jag hade kvar för att få ut honom, och där var han! 49 cm lång och 4094 gram av perfektion!

Våran fina son, och William & Thilias lillebror♥

Född kl 08.35.

Från att vi kom upp till förlossningen tills att han var ute så tog det 9 minuter!

Allt som allt, från att vattnet gick tills att det var klart tog det ca 4 timmar.